Men när jag vakande och kollade termometern (-9°c) och sedan väderleksrapporten som lovade snö
bestämde jag mig för att ställa in det.
Är ju ingen stjärna på orientering,och i en vit skog med yrsnö blir det ju inte lättare.
Satt hemma och väntade på att det skulle sluta att snöa.
Men insåg att det skulle bli mörkt innan det skulle ske.
Så jag drog på mig icebugsen och ipoden och ut i skogen.
Har ju läst att det ska vara bra att springa i obanad terräng.
Det var ordentligt kul att springa i ankeldjupt fluff.
Blev hela en mil.
är riktigt nöjd med mina Icebugs.
Jag fryser lätt om fötterna annars.
Men jag var ute i 1 h 17 min utan att ens känna av kyla i fötterna.
3 kommentarer:
Det är rätt häftigt att terränglöpa, men jag skulle vara nervös att stuka mig i ankeldjup snö. Lättare att trampa snett när man inte ser vad man kliver på.
Å andra sidan brukar det ju funka mycket bättre när man slutar ängslas och lär sig älska bomben.
Sömnlösbanan kan jag som i min egen ficka=)
Har märkt att man inte fryser om fötter och händer när man löptränar, som när man cyklar. T o m tunna vantarna brukar tas av vid LKI och 15/10-passen. Lubbade ett par pass hos mina föräldrar uppe i Norrbotten i mars vid -13 grader, inga problem.
Kör hårt Kaijan! /Peter
Skicka en kommentar