å Söndagens distanspass med punka,regn ,blåst och 2ºC så var längtan stor ner till Mallis igen.
Det var en underbar vecka med 837 km cykel och över 8000 hm klättring.
Och på det ett gäng boqadillo con jamon y queso och cafe` Americano
Det blir nog likadant nästa år.
Suveränt att inte behöva bry sig om mat varken till middag eller frukost.
Sen var det nice med strukturerad klungkörning på platten och fri fart i bergen.
Enda minuset är att Can Picafort är rätt dött nu innan den riktiga turistsäsongen.
men det gör mig inget då mitt intresse för utelivet och bärs är rätt lågt på en sån resa.
Jag har redan börjat planera inför sommarens resa som kommer förläggas till ungefär samma
breddgrader som förra året
2 kommentarer:
Verkar jobbigt sådant där, berg och grönt liksom, när man kan gå i snömodd och vantrivas.
Kaijan, du skämmmer bort dig. Och kommer att bli en evig solskensryttare!
Skicka en kommentar