Det börjar närma sig

4 veckor kvar och börjar redan bli nervös.

Inför vanliga sk kallade MTB-marathon brukar nervositeten komma nån timme innan start.

Men att springa 42195 m är ju nåt helt nytt för mig.

Som en förberedelse åkte jag i går till örebro för att springa halva distansen.

Kan säga att nervositen kom några veckor inna till detta.

Hade ju ingen aning vilket tempo man skulle våga hålla.

Tycker att jag sprungit långsamt på mina långpass och ändå har benen dött strax över 2 mil.

Men nu var det nummerlapp på bröstet och inget snålande på energi för att stimulera fettförbränningen.

Först tänkte jag att jag skulle hänga på pacelöparen för 1:50.

Men ändrade till 2:00 istället då detta lopp skulle vara mer som ett långt snabbdistanspass.

Det var ett relativt stort gäng som hängde på.

Men de föll av en efter en.

Min plan var att öka när vi rundade slottet för andra gången och det var ca 5 km kvar.

Och jävlar vad kul det var att springa om alla människor som gått ut för hårt och stapplade den sista biten in till mål

Tiden i mål var 1:58:07