Ja då har man sprungit runt ett Stockholm Marathon också.
Men helgen innan så kändes det inte alls bra då jag vaknade upp på Söndagen och kände mig rejält hängig och senare på eftermiddagen så visade tempen 38,5.
Då kändes SM rätt kört då jag trodde att det var en förkylning på G.
Men febern var borta på Måndag och kände mig bättre för var dag.
På Torsdagen vågade jag mig på att springa ett pass i marafart.
Då det kändes bra så var jag inte orolig längre.
Loppet då?
Kände mig lite stressad innan start då det blev lite strul med överfulla tunnelbanor så att jag kände att det blev lite kort om tid innan.
Brukar vilja småjogga lite innan för att få igång benen men tyvärr hans det inte med.
Så gick starten och man fick äntligen komma iväg.
Hade som plan att aldrig gå över 165 i puls första 3 milen.
Rullade på till Söder Mälarstrand där Linnéa hade sin kontroll och grabbade min flaska med sportdryck.
Sen vid Västerbron så stod Camilla och Tomas som langade en flaska med vatten.
Över Västerbron och där fick man rejäl energi av ett Soundsystem som spelade pumpande Soca.
Grymt peppande.
Norr Mälarstrand gick som en dans med lätt medvind.
Vid Royal Viking stod Pappa och Kajsa och langade gel och en flaska sportdryck.
Vid Sjöhistoriska när man vänder upp på Gärdet fick vi vinden snett framifrån.
Då plockade jag fram cykeltaktiken och la mig så långt åt höger för att få så lite vind på näsan som möjligt.
Där var även passeringen för halva sträckan som passerades på 1:48:27.
Strax därefter så var jag tvungen att vattna en buske en snabbis.
Men hade fortfarande marginal för 3:45.
Vändan ute på Djurgården var fin men det är ju inte lika tätt med publik.
Vid Kungsan så stod farsan med gel och sportdryck igen.
Nu var 30 km passerat och nu började benen streta emot en aning ,men det var hanterbart.
Det mesta sitter ju i huvudet.
På Söder Mälarstrand så stog återigen IF Linnéagänget och peppade och jag grabbade min flaska.
Starx efter så sprang jag förbi en kille i min viktklass med kraftig överpronering i ett par Asics DS Racer.
Inte det bästa skovalet på en mara om man håller på i över 3 h.
Så var det dags för Västerbron för andra gången.
Då kom farthållaren för 3:45 fatt mig och jag fick öka lite.
Tyckte inte att Västerbron var så jobbig som jag föreställt mig.
Lite Soca igen och man flög fram lite extra.
Höll jämna steg med farthållaren till Centralen där jag inte stannade vid vätskekontrollen då farsan bistod med gel och sportdryck vid Royal Viking igen.
Sen var det bara att lubba på.
Vid Karlavägen så började benen att protestera ordentligt.
Men det var ju inte långt kvar så det var ju bara att bita ihop.
Sprang om ett gäng stapplande löpare inne på Stadion.
Men en kille hängde med på en spurt som jag tog med fotofinish.
Slutiden blev 3:41:14 vilket jag är galet nöjd med.
Berlin 4:45 Barcelona 4:16 och nu SM 3:41:14 är ju en strålande trend.
Men nu blir det satsning på halvmaran och 1:30